27 februari 2007

Tillfredställd

Kväll: 45 minuter snabb powerwalk

Helt slut men lycklig. Så skönt att träna idag. Kändes inte ok att det inte blev riktig träning igår. Så idag känner jag mig alltså helt tillfredställd haha. Tänk så lite som behövs. Att det är sportlov och att det kryllar av barn som man snubblar på, som lägger blöta badkläder på min kjol och att en mamma bytte stinkande blöjor precis bredvid mig när jag var nyduschad bekom mig inte överhuvudtaget. Jag lallade bara på i ett lyckligt rus...

26 februari 2007

fest hela natten

Lördag: 30 minuter friluftspromenad och ett antal timmar dans
Söndag: vilodag
I dag: 25 minuter friluftspromenad

Ja, ojojoj, vilken fest det va i lördags. 13 timmar blev det allt som allt i festlokalen och hemgång först vid kl 7 på söndag morgon. Det efter fantastiskt god mat, uppträdanden och massor med dans. Helt slut var jag i sändags och kanske inte så konstigt. Det var ju första veckan med träning, och massa saker som jag pysslat ihop, allt från kort till Lol som jag och F fixade tillsammans, och tårtdekoration (bilden med blommor dock exklusive tårta) till att sy om en klänning från lång och tajt till kort och vid. Tajt var det också med tiden, hade en minut till godo på perongen när jag skulle ut till festen och då hade jag sprungit den sista biten. tänk att jag alltid ska fixa det mesta i sista sekund.



Kortet till Lolita
Tårtdekoration (mitt hyllningsbidrag istället för sång på scen)

Lång klänning före...
Kort klänning efter...
Nu stundar en vecka med jobb och träning och fortsatt röjning hemma. Vaknade med nackspärr imorse. Det är sviter från ryggskottet och det har blivit värre. Tog inte med mig träningskläderna men ångrar det grymt, för när jag gick från jobbet kände ag hur hela kroppen bara ville ställa sig på löpbandet och rensa ur sig stress. Så det blir gymet imnorgon och på onsdag morgon har jag tid hos sjukgymnasten. Hoppas hon kan fixa till ryggen för det gör så nedrans ont just nu. Och jag glömde köpa värktabletter...







23 februari 2007

ingenting blev som jag tänkt

Under dagen: ca 35 minuter promenad i snön

Idag blev verkligen ingenting som jag tänkt eller planerat. En lyckad spontanutgång och några glas vin igår kväll satte stopp för det. De va kul men idag får jag betala för det. Ska iväg och fixa lite saker hos pamsan snart men det är det enda jag kommer få gjort idag förutom inköp av material som jag hann med. Och att promenera.

Blir en tidig kväll för imorgon måste jag upp kl 7 om jag ska hinna med allt som inte bllev gjort idag.

22 februari 2007

separationsångest

Efter jobbet: 30 powerwalk

Ingen direkt kick på träningen idag men ändå väldigt skönt att få ur sig trista känslor. Min underbara kommunikationsdirektris slutar och vi hade avtackning idag. Vi sjöng en specialskriven text till jazzgossen (min talangfulla kollega Lolo hade skrivit text). Det var tal, snittar och bubbel (dock alkoholfritt). Å så sa man hej då och kram och allt var ok. Men när jag ut ur byggnaden så snörpte det liksom till i magen av separattionsångest och så var det en rätt dyster färd till gymet.


Tror kanske att jag klantade till mig lite igen. Hade kört färdigt mina 30 minuter och gick för att hämta papper att torka av maskinen med. Precis där pappret är finns en pelare och mot den stod en man lutad och gjorde strechövningar. Jag hörde att han pratade men uppfattade inte vad eller med vem eftersom jag hade Janis joplin på högsta volym i lurarna. Står där och drar i pappret och märker att han pratar ännu högre, och så var det nog så att han först hade tilltalat mig men sen kommenterade till sin kompis nåt med att brudar nu för tiden inte är.. sen hörde jag inte mer. Låtsades att jag inte hörde alls... Det är konstigt men jag är tydligen en vandrande snurrpella varje gång jag går in på gymet.

Här kommer i allafall bilder på en brud, dvs direktrisen som tränat mycket i sina dar och lever på nutrilett, därav en helt annan figur än min...




21 februari 2007

någon annan att skratta åt

Efter frukost kl 7.15: bar 12 sopsäckar till grovsoprummet, 40 min
Efter jobbet: 30 minuter powerwalk

Scanann - en kusin till Pam och Ginger - stod på Mosebackes scen ikväll och visade gobitar från sitt liv som flygvärdinna. Hon har också en förkärlek till unga män, snygga frisyrer, berusningsdrycker med bubblor i och allt annat som gör livet dekadent och sexigt. Bimbo?! nä, vadå?
Lyckades nog klara mig från att vara en underhållningsfaktor åt andra idag. Hela dagen flöt nog på rätt bra utan virrpanneklanterier och sånt. Tror jag.
Fast det är klart, de grannar som tittade ut på gården imorse vid frukost undrade nog vad som försegick. I 15 minusgrader stolpade en rödhårig kvinna i högklackat förbi ett antal gånger bärandes massa svarta sopsäckar. Fast de kanske inte skrattade alls. Kanske kollade de att dörren var låst en extra gång. Så att inte den mystiska kvinnan kom in och snodde saker från dem. Eller var det kanske inte stöldgods i säckarna utan något helt annat, mycket läskigare... Bäst att hålla sig undan.

20 februari 2007

Virrpannan på gymet

Före frukost: 20 situps
Efter jobbet: 35 minuter powerwalk och 20 minuter styrketräning och 15 minuter strechövningar

Jaha, dag två på gymet. Tänkte att det kanske skulle gå bättre än igår. Jag behövde åtminstone inte klanta mig. Kommer in i stora entren ställer ner väskan för att plocka upp lilla låset till förvaringsskåpet vid receptionen. Bäst att stoppa in värdesaker där så inte tjuven tar dem i omklädningsrummet.

Nåväl, plockar alltså upp låset och sedan bandet med gymkortet där också nycklarna sitter i ett gummiband. Tomt. Inga nycklar. Plockar metodiskt upp allt i väskan. Inga nycklar. Kollar handväskan. Inga nycklar. Suck, orkar inte gå hem men det finns inget alternativ. Ska precis lägga ner allt i väskan när jag märker att nån knackar på min rygg (jag har supertramp på högsta volum i ipoden) vänder mig om:
- är det dina nycklar, säger en ung snygg man runt 35 och pekar på golvet.
- Wow tack! säger jag samtidigt som jag böjer mig ner för att ta upp dem och på vägen lyckas jag liksom ta med mig hela sportväskan med innehåll som fläker ut sig fint på golvet.
- eh tack, tack, säger jag en gång till när mannen småleende går vidare...

Ok, det var dagens göra bort sig på eriksdalsbadets gym. Så nu blir ju allt bara bra när jag ska träna tänkte jag. Och det blev det. Körde på gången i ett mycket snabbare tempo än igår. Körde lite intervaller på slutet. Men sen blev musklerna så sugna på att kämpa riktigt hårt så jag gick in och körde ett pass styrketräning och sen ett långt strechprogram som egentligen bygger på rörelser jag brukade köra när jag hade dansklasser.

Jo, jag har ju faktiskt varit danslärare en gång i tiden, men det är nåt jag håller rätt tyst om för det är nog ingen som tror mig när de ser hur min kropp ser ut idag...

Tänkte att jag kanske skulle publicera ett foto på mig så här i början av renoveringen, att ha som ett avskräckande exempel. Men jag är så avskräckt så jag vägrar att stå framför en kamera just nu. Håll till godo med en relativt snäll bild på en fet tant i sina bästa år, haha.

19 februari 2007

Vecka 1 dag 1

Vecka ett blev visserligen en aning försenad, men nu är den här! Kom precis hem från gymet.

Skulle vara modig och pröva en för mig helt ny maskin, en sån där som man sätter fötterna på typ stora pedaler och håller händerna i två stänger. Tänkte att det borde likna skidåkning eller kanske mera stavgång. Jag gick fram till maskinen och började trycka på knapparna. Tänkte att man borde sätta igång den på typ start. Som man gör på löp/gångmaskinerna. Det hände ingenting. Provade nästa... och nästa... till slut vände sig en tjej om som redan var i full gång på en maskin:
- hallå, man måste liksom börja använda maskinen... den går inte av sig själv!!!
Nähä tänkte jag. Så jag klev upp på den och började veva med fötterna. Kändes en aning bakvänt tills jag kom på att jag pedalade baklänges.
Nya tag och denna gång framåt. Aj! Jäklar vad det gjorde ont i vaderna, och va konstigt framåtlutad man måste ha kroppen för att nå till handstängerna. Bet ihop för att det var så pinsamt. Körde på i 5 minuter. Sen fick det vara nog med nymodigheter för dagen.

Gick vidare till gångmaskinen. Den satte man i allafall igång med en startknapp. Började gå. Benen skakade, jag hade ingen balans och det kändes allmänt motigt. Det var som om mina muskler helt glömt bort vad de är till för. Dags å väcka dem! Den första kvarten fick jag hålla i mig i ledstängerna vid sidan. Kände mig som en sjukling på rehabilitering, visserligen sant men det är ju inte kroppen det är fel på från början. Men jag inser att sjukdomen och depperiet tärt på mer än sinnet. Som tur va hade jag laddat min nya iPod Shuffle med massa kul musik. Happy mondays fick mig att gå igång ordentligt å helt plötskligt hade kört på i 40 minuter. Å jag som bara skulle träna i 30 minuter idag enligt schemat. Men det känns bra. Superbra. Å en dag kanske en frisk och snygg jag tittar fram.

Nu ska jag städa vidare i garderoberna.

18 februari 2007

nya tag

Står mitt bland åtta svarta sopsäckar. Säckar fyllda med minnen och skit.

I fredags skulle jag äntligen stortvätta. Det har varit ont om tider i tvättstugan den senaste tiden. Har därför bara använt spontantvättmaskinen och tvättat det allra nödvändigaste. Året började ju inte riktigt som jag tänkt mig. Ryggskott, influensa och en rejäl bondförkylning satte liksom stopp för det mesta. Som att hålla ordning hemma, börja träna och att vara social.

Nu har jag, peppar peppar, varit frisk i en vecka och krafterna börjar så smått komma tillbaka liksom viljan att göra något.

Nåväl, skulle alltså tvätta i fredags och hade äntligen en bokad tid. Det blev fem maksiner. Men sen när jag skulle lägga in sakerna i garderoben så va det redan fullt där. Fattar ingenting. Måste haft en tillfällig aktuell garderob utanför garderoben så att säga. Konstigt är också att jag aldrig tycker jag har något att ta på mig när jag ska till jobbet. Kanske bra om man öppnar garderobsdrren, eller som i mitt fall drar undan gardinerna till garderoben och tittar efter vad som finns där. Men jag har verkligen varit en slarvmaja. I garderoben finns inte bara kläder, där ligger fotolådor, kassar med loppisfynd, täcken, kuddar och en himlans massa väskor. Plus kläder som jag inte längre kan eller vill ha. Så jag började röja i sovrumsgarderoben. Insåg dock snabbt att om jag flyttar ut fotolådor och loppisfynd så måste jag ju förvara dem någon annanstans. Så då började jag röja i hallgarderoberna.

Hjälp vad mycket minnen. Lackbyxor från 94, små toppar från mina partyår i mitten på 90-talet. Överhuvudtaget var garderoben som en tidsmaskin från partydagar och en otroligt mycket smalare jag. Jag fattar inte ens hur smal jag var. Vissa kläder är storlek 36?! Man kan ju undra hur man tillåter ett så fullständigt förfall å låter kroppen växa 6 storlekar??!!

Jo jag vet, jobba, jobba jobba och glöm bort att tänka på dig själv som någon du behöver bry dig om. Nu är det snart två år sedan min kollaps och äntligen börjar jag få ihop saker och ting.

Man måste älska sig själv innan man kan vara värd något för någon annan eller sig själv. Klyscha, ja visst men faktiskt sant.

Så nu rensar jag ut och gör rent hus. sparar vissa nostalgiska saker som mina pyttesmå rutiga kortbyxor (inte större än mina trosor numera) som jag hade utanpå svarta strumbyxor, kängor och skinnpaj till. Inte konstigt att folk tittade förr Haha.

Annat slänger jag. Snart har jag fyllt åtta sopsäckar och det är bara början. Ska rensa lite mojo också. Har ju några statyer hemma som jag fick med mig i skilsmässan. Har nog tyckt att de varit "jag". Har levt med dem i 22 år snart. Men nu inser jag att de stör och hela tiden gör sig påminda om något som varit.

Tänkte att jag måste ringa min ex så han kan komma och hämta dem. Hur dum får man vara? Det är så typiskt mig att jag ska tänka på honom att han ska få tillbaka dem om jag inte ska ha kvar dem. Min underbara mamma fick mig dock på rätt spår; jag ska sälja dem. Får kanske inte många kronor, men kanske så mycket att det räcker till nåt glas vin åt mig!! Så nu ska jag höra av mig till Bukowskis och kolla om de kan ta sig an försäljningen om det är nåt att ha typ.

Känns som jag är p rätt väg fast jag var en tråkmåns i helgen och inte hängde på en spontanutgång i fredags och avbokade fest i lördags. Men jag behövde den här helgen hemma för att få ihop mig själv.

Imorgon börjar jag träna äntligen. Längtar. Har köpt en bok av Blossom om att komma i topptrim på tolv veckor. Inte för att huvudmålet är lägre vikt utan att få ordning på min hjärna igen. Vikten får bli en bonus. Nä, mera för att hon lagt upp ett bra schema. Det är så lätt att ta på sig för mycket när man börjar. Boken lägger upp en bra plan som handlar om ca 3 timmar träning i veckan. Första veckan är det 6 pass á 30 minuter. Ska göra en speciell hylla i garderoben bara för träningskläder så att logistiken funkar när jag ska vara på gymet så många dagar på en vecka.

Tjingeling och trevlig söndag

Flera bebisar

Det råder en fullständig babyboom i min närhet just nu. Två bebisar såg dagens ljus i januari och deras föräldrar är kollegor till mig på jobbet. Här är korten jag gjorde till våra gemensamma presentsamlingar.



Födelsedagsväska

Pamsan fyllde 40 för en månad sen. Hon fick ett Pilgrimshalsband samt två dekorerade hänglås att använda på gymet. Som paketinslagning gjorde jag en rosa väska i papper, med blommor och pärlor som dekoration och med ett riktigt magnetlås.






Hennes man hade fixat en insamling som de flesta var med på. Hon fick en digital videokamera. Jag fixade det gemensamma kortet (fast jag var inte med på kameran).